Jag är inte galen!
Idag fick jag ett bevis på att jag inte intalat mig utan att jag faktiskt är normal. Jag är inte galen som i snitt sover 1-3 timmar per natt. Det är inte helt ovanligt tydligen. Och han ansåg att det kunde finnas många saker bakom som gjorde att jag mådde såhär. Han trodde jag borde gå till psykolog. Kanske ingen galen grej? Jag menar ha ju en historia av skärsår på armarna, dödslängtan. Jag vill ALDRIG dit igen. Risken finns, men jag har mycket att vara glad för nu. Andreas, Jocke, lägenheten, jobbet, vännerna och distansen till familjen. Det tristaste som hänt mig senaste tiden är ju Sambas bortgång. Tog mig visserligen rätt hårt, älskade den vovven..
Fick iaf propavan det bruka jag ge mina gamlingar. HAHA. Känns som om jag är runt 90 nu haha. Men alla kan hamna ut för att ha sömnproblem. Men jag försöker iaf räta till det. Så i kväll runt halv nio ska jag ta min första och se om den gör nån nytta.. Vet inte hur jag skulle reagera över att sova 8 timmar typ. Skulle kännas märkligt!!
Tjao
