Huvudvärken växer!
Sådär lagom till att jag snart ska leta mig ner till bussen emot Borgholm och praktiken så dunkar huvudvärken som fasen och jag kommer ingenstans. Vill bara lägga mig ner och gråta. Hur kan en dag som började så bra sluta med tårar och värk? Men kanske är det "somliga straffar gud med detsamma" som gäller för mig?
Jag kan inte direkt ta varför jag haft en bra morgon här, men låt mig säga såhär, det var det bästa jag gjort på länge för mig själv, men samtidigt sämsta. Bra matematik va?
Jag ska försöka släpa mig till min andra dag på praktiken. Veta att jag ska gå hem i kväll lockar ungefär sådär lagom mkt som att klappa på en hårig spindel:P Alltså inte alls.
Jag önska jag öppet för nån kunde berätta vad som snurrar i min skalle. Imorgon är det fredag. Andreas. Japp, nästan börjat bli rutin nu. Film, mys. Rutin. Suck. Anta det inte alltid känns rätt? Antar att nyhetens behag lagt sig till rätta och nu kan jag börja se honom med mer granskande ögon. Nä vi ha inte mycket gemensamt. Det ha jag sagt från dag ett. Ibland är olikheter bra, men nåt två personer emellan måste också vara likheter, att man kan vara sig själv med den personen. Inte dömas, inte vara orolig för o säga fel om man bara säger vad som är i tankarna. Andreas, det är jag med dig. Jag talar ALDRIG med dig om hur jag känner. Det känns inte rätt nånstans, men du ha skapat det själv genom att jag ha försökt och då ha det blivit missförstånd och jag ha fått stå med hundhuvudet. Och nej jag är inte alltid världens bästa talare.
Confused? Näe vadå vad menar ni?
Fick aldrig svar på jobbiga meddelandet igår, hon svarade på ALLT förutom det!
Jag kan inte direkt ta varför jag haft en bra morgon här, men låt mig säga såhär, det var det bästa jag gjort på länge för mig själv, men samtidigt sämsta. Bra matematik va?
Jag ska försöka släpa mig till min andra dag på praktiken. Veta att jag ska gå hem i kväll lockar ungefär sådär lagom mkt som att klappa på en hårig spindel:P Alltså inte alls.
Jag önska jag öppet för nån kunde berätta vad som snurrar i min skalle. Imorgon är det fredag. Andreas. Japp, nästan börjat bli rutin nu. Film, mys. Rutin. Suck. Anta det inte alltid känns rätt? Antar att nyhetens behag lagt sig till rätta och nu kan jag börja se honom med mer granskande ögon. Nä vi ha inte mycket gemensamt. Det ha jag sagt från dag ett. Ibland är olikheter bra, men nåt två personer emellan måste också vara likheter, att man kan vara sig själv med den personen. Inte dömas, inte vara orolig för o säga fel om man bara säger vad som är i tankarna. Andreas, det är jag med dig. Jag talar ALDRIG med dig om hur jag känner. Det känns inte rätt nånstans, men du ha skapat det själv genom att jag ha försökt och då ha det blivit missförstånd och jag ha fått stå med hundhuvudet. Och nej jag är inte alltid världens bästa talare.
Confused? Näe vadå vad menar ni?
Fick aldrig svar på jobbiga meddelandet igår, hon svarade på ALLT förutom det!
Kommentarer
Trackback
