Skrämmande

Jag e lite konstig. Jag blir inte skrämd av splashande blod och massa  äckeltarmar som hänger ut ala Hannibal filmerna. Jag blir skrämd av saker som är realistiska. Som KANSKE kommer ske mig. Saker som jag inte vet om jag vill att de drabbar mig.

Sak ett: BARN
Det skrämmer mig på nåt underligt vis att man som två personer ihop automatiskt ska önska sig en unge efter en tid tillsammans. Barn är inte som en tv man skaffar och byter ut. Barn ha man tills man dör. Jävla ansvar.Jag vet inte om jag kommer känna mig redo nånsin. Och det skrämmer mig att i denna kalla gråa värld vi lever i så sätter folk barn till livet. För? Jag vet inte. Och att de gör det för dem älskar varandra så mycket. Kan man älska nån så mycket efter år tillsammans. Förlåt men jag tvekar. Och fan i helvete att jag tänker vara singelmamma. Finns inte.. Ppiller is the shit!;)

Sak två: steg två
Steg två från var jag står idag. Att bli ordentligt vuxen. Fast jobb skrämmer mig inte, då det är nåt jag längtar efter. Men ska jag och Andreas bo ihop en dag? Jag tror avståndet håller oss vid liv. Jag är riktigt superrädd för att bli sambo (igen) då det senast gick åt helvete. Att bo ihop får en att se andra sidor av sin partner som man mycket väl inte älskar. I mitt fall älskade jag allt hos dåvarande men inte han hos mig, och jag blev dumpad. ALDRIG mer! Jag ser på Andreas och känner att jag vet då var jag ha mitt liv. Jag vet han ska alltid vara en del av det, men jag vill inte... Vågar inte. Rädd.

Sak tre: Ny bekanta
Jag är livrädd så jag skakar  för att behöva lära känna nya ansikten. Jag ta ingen till mitt hjärta. Haft kniven i ryggen fler gånger än jag orka räkna till. Och det gör ont. Den smärtan bli aldrig mildare. Snarare värre, som att göra ett nytt hål i ett upprivet sår. AJ! Kanske kan folk tycka att jag upplevs som social och glad. Och jag älskar sociala tillställningar och prata med nytt folk. Men fråga nån om mitt nummer eller mail för vidare kontakt så flyr jag andra hållet. Så ni som har dessa till mig och kan kontakta mig dagligen. Var glada. Ni är få förunnade. Människor är ÄCKLIGA!


Ibland är jag den där grå lilla musen som vill smita under murgrunden på huset och komma ut när ingen är ute efter att jaga ihjäl mig eller klösa sönder mig eller göra mig bunden.


I will be popular

Ursäkta mig men jag älskar Saades låt i mello,och ja än så länge av dem jag hört få den gärna ta hem hela skiten:)
Ha slitit mig från jobb, skola o pojkvän och då har jag faktiskt lite tid över till bloggen för första gången på grymt länge! Ha skrivit klart idag om andningen. Innan om cellen.. Känns som om man plugga till att bli läkare!:(

Jag vill också meddela att om 5 dagar så ska jag o Andreas fira våran halvårs dag. Tiden ha gått förbannat fort faktiskt. Många dagar passerar ju utan att han o jag hörs, ses eller vet av varandra. Dessvärre inte mitt val men tänker inte jaga. Ha jag lärt mig nåt av mina kraschade förhållanden så är det att låta killen jaga.De är jägare i grunden.De bli liksom rädda om vi tjejer vill för mycket och är på för mycket. De vill ha det sin väg, o jag ha lärt mig att jag få låta dagarna utan honom passera o försöka tänka på annat.
Nånstans där inne finns det nåt i honom som älskar mig. Och när han väl vill och känner behovet hör han av sig. Erkänner att väntan dessför innan är förjävlig o att jag gråter, men när han väl hör av sig skiner all jordens sol på mig.

För i slutändan är det ändå den bästa människan jag nånsin träffat som har mitt hjärta. Det är i mina ögon också en av dem mest fulländade killarna jag sett utseendemässigt. Jag är i slutändan så nöjd att ensamheten som dödar mig inombords inte skrämmer mig bara jag får vara med honom. Även om det inte är alltid om jag planerar allt så blir det alltid bra i slutändan.
Han är bara Andreas. Och utan att konstla sig enda sedan första stund ha han fångat mitt hjärta. Och ha redan börjat få en del minnen med honom, romantiska sådana som är konstigt romantiska. Som att vi inte gjort annat än kittlats o bråkat skrattat o kysst varandra i timmar o han håller om en o säger: Jag älskar dig.
Det är sånt som känns in i själen och ta mig till himlen. Inte sex. Inte samma himmel iaf. Och himlen där jag för första gången känner mig viktig för en snubbe är vackrare än alla sextillfällen vi nånsin kommer skapa (men de är också vackra så klart) Allt vi gör är liksom perfekt, tillsammans.

Och ja, jag ha hittat rätt på riktigt. Jag vet redan vad jag avskyr med Ante o dem sidorna är så mkt färre än dem jag älskar och helt överkomliga (star wars!:S)

My body wants u boy!:) Men till skillnad från Eric Saade behöver jag ej va poppis för att fånga dig!;)

Haha så illa som det bara kan bli...:P En söndagsmorgon, han i glasögon som han sällanbär o jag med allt smink under ögonen istället för på:)
Ingen kan älska som vi!

I think I am dreaming

Jag tror faktiskt jag drömmer. Jag ha varit kär innan (tror jag) och jag ha kastatbort mina känslor på idioter. Men är faktiskt allvar när jag säger att Andreas passar inte alls in! Visst somliga kan döma o säga att jag bara känt honom knappt 6 månader, och nej vi ha inte rytit åt varandra eller haft nåt högljutt gräl. Men jag tror inte längre heller att det behöver vara så.

Ni minns hur jag ofta relaterat till Rihannas låt Only girl in the world. Men jag är nog hon. Enda tjejen för honom. Förutom nåra heta skådisar, men jag menar chansen att han får bangar dem är nästintill obefintlig. Och jag ha till o med ett svenskt frikort. Ola Svensson. Så jag är ju värre än vad han är. Det är nåt med mig och blonda sötisar;)

Jag ha nog iaf aldrig varit såhär kär. För han gör allt man kan för att visa att jag är nummer 1. Jag gråter liksom just nu på grund av att någon ser mig. Att någon vill vara med mig! Att jag är utvald liksom. Och det bästa är att killen är så förbannat vacker så jädra söt så att socker är surt, han ha ett leende som få mig att bli alldeles varm. Jag är så förbannat glad att jag den 28 augusti förra året hade trist och inte jobbade. Annars tror jag inte allt med honom hade skett.

Han ha ställt upp som fan på mig denna helg. Han stannade när alla andra skulle ha gått (nej vi ha inte bråkat men jag ha varit lite piiinsam) och han höll om mig när de flesta killar kanske skulle struntat blanka fan i mig. Iaf de andra killar jag ha dejtat. De hade nog tyckt jag hade fått klara mig själv. Han tycker inte jag är ful trots min lilla putmage, han sa minst 10 ggr denna helg att jag är sexig! JAG HA ALDRIG HÖRT DE ORDEN AV EN PARTNER!

Kan inte sluta gråta. Är inte det lycka så säg!?
Nu ska jag sussa. Till sist. Andreas Emil Roger Eriksson, Jag älskar dig. Och tror inte jag kan sluta. Vill inte sluta. Du gör mig lycklig och jag blir bara mer o mer fäst vid dig varje gång vi ses. Du är det bästa som någonsin skett mig!<3


Min min min. stoltast!:) Så fin är han!!:)

Ingen hunger

Jag kan äta visa perioder så jag bokstavligen äter mig fattig. Sen kommer dagar som denna då jag ätit ett mål mat o känner att mer inte behövs. Men ha varit dum o ätit godis idag. Imorgon blir det skola, sen skriva klart arbetet mer eller mindre, efter det är gjort ska jag börja på det nya o fundera på att ta mig en joggingstund innan solen går ner. :) Sen blir det promenad 1 mil på onsdag. Vill bli grymt snygg, men tycks ta sin tid. Men all stress ha gjort att jag nu är nere på -7 kilo!:) Men samtidigt är det inte bra o banta genom o stressa!:(

Nu blir det dusch kanske få upp en vettig hunger.!?


Visste ni att kroppen  är i min värld värdens mest perfekta maskin som finns. Fatta vad det är mkt som måste samarbeta bara för att syresätta oss! Jag älskar medicin det är ju skitkul!:) Underbar kurs!

RSS 2.0