Om 41 dagar!=)

Ha varit usel på att uppdatera denna blogg då jag har startat en annan där själva bloggandet blir roligare för man måste inte kunna sjuhelvetes massa koder för att bloggen ska få det utseende man vill. Det har skett lite iaf, jag och Andreas Eriksson har ju firat ett år igår, så nu idag är vi inne på 366 dagen tillsammans, tiden har gått ganska fort och vet inte vad vi hunnit göra egentligen. Inte en jävla aning. Haha men på nåt sätt så har man slängt in 366 dagar till samma kille, kanske inte alltid på det lättaste sättet eller med sjukt mycket entuaism. Men man är inte mer än människa, bråk får väldigt sällan en motiverad att fortsätta framåt. Snarare vilja dra sig ur o bara se problemen och det är farligt då är man på hal is. Och det har vi varit, och är ännu, men det är mest mitt fel för jag aldrig bara kan bestämma mig att nu kör vi utan ska krångla med känslor. Fan ta mig, mer om detta kan ni läsa på min nya blogg som uppdateras betydligt oftare: krundsatt.blogspot.com

Det andra som skett är att jag äntligen så som jag längtat ska få se min favorit tjej Britney Spears uppträda. Den 11 oktober 2011 så drar jag och den andra personen som ställer till mina känslor (toffe) ner till Malmö för att se Britney Spears live på Malmö Arena. Ska bli den roligaste dagen i mitt liv, och ja jag får trots allt dela den med en av de personer jag gillar mest, och biljetten är köpt.:)


En försmak på vad som komma skall, så har bara 41 dagar kvar att bita ihop och längta!

I ett garage

Sitter just nu i ett garage på franska vägen i Kalmar, nämligen bästisens garage, Toffe. Jag älskar garage, iaf dem som han befinner sig i, finns så mkt skaparglädje och energi. Och jag gillar bullret, smutsen och donandet. Det är liksom helt enkelt en miljö där jag känner mig hemma och trygg i. Så hit kommer jag komma oftare (har varit här en hel del, men alltid i fel kläder så jag inte kan hjälpa till:()

Börja jobba om 3 timmar typ... Inte för jag ser fram emot det men är ett ganska kort pass så jag överlever nog. Ska komma ihåg idag att hämta en T3:a på jobbet (en timrapport även kallat:P) annars kommer jag glömma att fylla i en sådan, och då missar jag 67 timmars lön, det vore lite förödande.

Annars tickar livet på, ha blivit med ny lur, en HTC Incredible S om det säger er nånting? Iaf är det den bästa lilla manick jag hållt i, och den surfar faktiskt fortare än min dator (vilket kanske snarare talar för vilket dåligt skick min minihp är i?)
Vilket som är den på 4 månaders avbetalning sen ÄGER jag den, länge sen jag ägde en telefon utan att hålla på att betala den i nåt dumt abonnemang. Detta hade en "vän" lite emot och behandlade mig som ett mindre vetande barn, som om att jag inte förstår att jag inte äger telefonen riktigt än och att jag ha tagit pengar en kort tid på lån, döööh, jag har liksom gjort det förr och överlevt. Jag vet vad det innebär, jag är ju ändå trots allt kreditvärdig eller hur?  Så jag undrar vad har denna "vän" med min ekonomi att göra? Jag menar skulle det nu skita sig någon gång, vad angår det henne? Jag kommer ändå aldrig be henne om pengar om att hamna på fötter igen, och jag kan inte för jag tjänar åtminstone pengar till skillnad från denna person som utbildat sig nu till nåt som inte leder till ett jobb men har skulderhos CSN på typ halvmiljonen. Ja du skratta bäst som skratta sist, skillnad på 4500:- och en halvmille... Trött på dig nu, du vet inget bättre än jag, för jag ha levt och tjura inte mig igenom livet som du. Gaaah blir galen!


Min nya förbättrade livskamrat. Är den inte vacker? Har den just i rött, så snygger så...:)

Cykla

Alla som känner mig på ett litet närmre plan vet att den bästa motionen enligt mig är på en cykel. Därför var årets 24 års present bland det bästa en tjej som jag kan få, en knallröd cykel bokstavligen, 21 växlad och så
lättrullad och cyklad att det egentligen är lite löjligt.

Idag cyklade jag 2 mil och 100 meter, det är vad det enligt www.hitta.se är från min dörr cykelvägen hem till mor o far. (Köpingsvik-Rälla)

Givetvis cirka 1,5 km hemifrån slår jag upp vristen emot min livsfarliga trampa (finns inget skydd runt om bara "piggar")

Tog 1 h och 3 minuter, gjorde ett avbrott för o visa Toffis att jag visst orkade cykla han trodde mig inte hundra!






3 presenter

Idag vaknade jag med ryggskott, men efter att ha knaprat piller som en cancersjuk så ha jag botat det lite grann så nu ha jag kunnat tvätta iaf. Om 2,5 timmar ska jag med bussen in till Kalmar och träffa min bästa vän genom alla tider som inte lämnar mig. Han var enda vännen som liksom sa grattis på riktigt...:)

Så jädra trött idag vet inte vad det är jag har ju sovit bra. Sjukt kanske är det, jag ska inte sova mkt jag blir tröttare. Varit trött i två dagar.. Mårinte bra. Och nu i slutet av månaden och framåt  kommer jag jobba 3 helger i rad, suger med tanke på att det bara är  då vi ses jag och Andreas. Men får åka mitt i veckan iaf!

29/8-2011 då har vi varit Andreas och Katarina 1 år. Snart ju! Så köpte detta halsband+liknande armband via nätet... Hoppas han bär det vad tro ni?

Ha också köpt hans inflyttningspresenter som han får  på den festen.. Samt hans 21  års present. Den ville jag nästan ha själv fast jag inte är ett stort fan av Stjärnornas Krig.


Oh no sex!

Jag funderade lite just nu på ämnet sex. Är jag verkligen enda bruden på 24 som tappat lite tjusningen till det hela? I början när man var 15 och började sin sexuella utveckling var ju precis allt spännande. Man gick som på nålar, man längtade undrade ja andades ibland till och med sex. Numera är det i alla fall nåt för mig som jag  bara gör för att slappna av, vara nära nån jag gillar, och bli av med den där irriterande kåtheten ibland. Jag tänker sällan på sex längre (sker väl men knappast dagligen). Det ha tappat taget om mig, eller jag om det beror helt på hur man ser det va?

Självklart längtar jag ibland fortfarande. Men numera när jag kommit upp  i mer  vuxen ålder så kan kramar nästan ge samma sak. Jag vill inte ofta, det är ju faktiskt ganska jobbigt. Helt ärligt. Det är utmanande med. Där ska jag som är mindre nöjd med hur jag ser ut stå och försöka se ut som en porrdocka. Jippie, jag råka bara ha 40 mer kilo på kroppen en dessa perfekta kroppar.

Är jag också ensam tjej om att våga erkänna att jag tittar på porr? Och nej jag tittar inte på "tantsnusk" utan precis på samma porr som killar. Vet inte, kanske inte är sådär mycket för att ligga länge och se nån få oralsex, jag ha nämlligen kanske upplevt det 10 ggr i hela mitt liv max, att jag får alltså. Blir liksom bara fundersam på om det är nåt jag saknar, men tänker inte sakna det för jag får inte ut nåt av det. Inte bråka jag och killen över sex heller som jag gjorde med min exsambo. Bry mig liksom inte, sker det så är det väl underbart. Men jag skulle hellre vilja att vi kramades mera. Att han kunde hålla om mig en minut och bara andas på mig, vilja ta del av hur jag luktar hur jag känns emot honom.

När sex var nytt så lekte man ju dagligen, helst två-tre gånger med sig själv, numera sker det bara om jag har svårt att somna.Kanske bättra detta sig om jag o Ante ses mer, kanske blir det ingen ändring jag tror ju på det sistnämnda. Och ärligt bryr jag mig inte nämnvärt. Och jag förstår honom, han skulle kunna ha en fräsch tajt fjortis, han är ju så pass ung. Menar lyckas T få en 92:a så kan nog Andreas som är 11 år yngre än T få en 16 åring om han vill. Är ganska illa när man sluta bry sig. Men sex leder oftast bara till besvikelser. Man få vara glad dem gånger det går bra. Annars bara tacka och ta emot att det nästan gick.

Kanske är det min mängd sexpartners som minskat lusten. Känns som jag sett, rört och haft allt förutom det gemensamma könet och nej det intresserar mig inte. Jag ha haft yngre (har yngre) jag har haft betydligt äldre, långa smala, korta tjocka, kompakta, benrangel, glasögonormar, smarta,  korkade, misshandlande, förnedrande killar. Känns som alla typer man kan läsa om ha varit i min närhet. Förutom han: Han som ser mig, lever för mig, andas mig, sätter mig i främsta rummet inte sig själv, som skulle ta en kula i huvudet för att rädda mig, som skulle älska mig tills döden skiljer oss åt. Och ha inte heller haft sex med den personen. Så kanske det sista som jag kan hoppas på ska väcka min nyfikenhet igen?

Visst jag skulle allra helst med somliga just nu kunna tänka mig en helt otroligt erotisk natt, men känner mig ofta tom efter, utelämnad. Man är ju trots allt bara ett hål för de flesta killar. Sex säljer. Inte hos mig. Oftast om en reklam anspelar mycket på sex tycker jag bara den är lågbudget i brist på bra fantasi och reklammakare. Känns som slänger vi in en naken brud så kommer alla köpa produkten. I alla fall killar, antingen till sin tjej i hopp om att hon kommer se ut som tjejen i reklamen, eller till sig själv för att attrahera sådana där omänskligt vackra kvinnor.

Jag vet inte var detta banar väg till att redan tappat intresset. Men tror det enda jag behöver är kramar och faktiskt nån gång då och då intalas att jag är söt eller sexig av nån som ser mig live. Andreas var första killen som nånsin sagt jag är snygg till mig muntligt irl. Det var lite magiskt. Kanske var rätt snygg den kvällen. Men svårt att tro det...


RSS 2.0