Ge mig sömn

Vet inte varför, men kroppen envisas med att inte vilja sova inför stora dagar som denna. Idag ska jag först skriva prov cirka 4 timmar, sen efter det så ska jag springa fort till netto, köpa nåt att äta sen ska jag ha praktik fram till 21:00:( Så kommer vara helt slut. Sen imorgon ha vi visst skolavslutning hela förbannade förmiddagen. Men bad om att bara få vara med en timme max. För jag ha praktik på skolans begär 07:30-16. Jag orkar faktiskt INTE jobba kväll en gång till bara för skolans skull. Blir ju heldagar om 14 timmar två dagar i rad, stiga upp 07 och jobba till 21. Det finns ingen som orkar flera dagar i rad utan att få veta när man ha nästa lediga dag!

Så trött på skolan nu att jag vill spy. Men lärarinnan i medicin gav mig iaf till innan midsommar på mig att avsluta alla skoluppgifter i hennes ämne, samt komplettera upp provet (för det kommer jag behöva göra, är alldeles för dåligt förberedd.)

Ha en bra dag alla. Så trött, så arg på min kropp, mina visdomständer som svullnar upp. Halsen som tjocknar på sig just nu. så trött på att vara jag lite smått.

Så imorgon skola 8:30-10:00 och praktik 10-16. Sen ska jag till Kalmar troligen o umgås med vänner. Jag vill inte släppa livet helt just nu, det är inte så det fungerar. Arg.


Kommentarsvar!

Anna tack för kommentaren till att börja med på inlägget "slut" nedan..
Jag kör just nu stenhårt på undersköterska, för när man jobbar och pluggar samtidigt känner inte jag att man har tid eller energi att lägga tid på nånting annat (kanske en av anledningarna till att jag bråkade med killen, för jag ofta är trött utav mig, ingen kul tjej helt enkelt.)
Hotel Pass out var ju ett skolprojekt, som jag fick MVG i förvisso, för ideén  var orginell tyckte min lärarinna, men jag vet inte, jag känner mig till ålder och så nu inte mogen att driva nåt alldeles själv. Och det är inte Andreas type of thing. Men vem vet, om nåra år kan jag lova att han är mycket trött på sitt enformiga fabriksjobb som han har idag och kanske gärna ser en förändring? I framtiden kanske mycket väl ett sånt där hotel föds i Kalmar  läns trakten vem vet? Det kanske skulle fungera med? Jag menar de flesta hotel numera är ju för par, åker man dit ensam känner man sig nog ganska borta.

Uppmaning till alla som läser kommentera gärna!!:)
Ha ju över 400 läsare numera! Kul!

Slut

Tror inte du förstår
Hur hjärtat slår för dig,
Hur mycket jag vill det ska vara du och jag
Men inte till varje pris
Inte med enbart tårar som summa av vår relation

Tror inte du har fattat
Hur jag också kämpa för oss
Tror vi är två starka individualister
Personer som gärna vill hävda sig själva ständigt
Och glömmer bort att påpeka vad den andra betyder för en
Jag vet hur gärna vi pekar på alla fel istället

Tror inte du visste att jag kunde tröttna så
Hur ledsen jag varit
Hur olycklig jag känt mig
Hur osedd jag varit av dig
Hur åsidosatt jag känt mig

Jag ha inte förstått att en del saker gör du just för oss
Att du jobbar över
Att det var för att ha råd att reparera bilen
Så att du i slutändan kan åka till mig
Vilket tydligt igår var din högsta önskan
Att du inte ville somna ensam igår

Jag skulle inte avsluta nästan ett år på telefon
Det är inte jag
Men jag är trött på bråk
Missförstånden
Irritationen
Olyckan

Trött på att iinte kunna anförtro dig någonting
Trött på att akta mina ord
Trött på vår attityd mot varandra
Trött på ett oss som inte längre finns
Det ha varit du, eller jag, inte vi

Det är över nu
Jag vet inte på vilket sätt
Men jag vet att det kommer vara över nu
För jag orkar inte mera
Jag vill inte mer

Det är slut nu
Det är inte såhär Andreas och Katarina lever
Det är inte såhär lite kärlek vi delar
Det är INTE så respektlöst vi behandlar varandra
Tror i slutändan att saknaden är den som skadar oss

Vad jag vet är att
Det är över nu
Den dåliga tiden kommer aldrig mer igen
Bara massa solsken
Nån enstaka vind då och då
Helst inga fler stormar

Du och jag är över nu
Antingen är det vi
Eller är det jag utan dig
Nu gör vi det här tillsammans som ett vi
Annars kan jag lika gärna vara ensam

I slutändan Andreas
Jag älskar dig
Jag vill vara med dig
Jag vet vi kan
Jag vet att det kommer att gå
Men hur vi var igår är slut nu
Det är över nu.

Kommer vi fira ett år ihop? Jag hoppas så
Men just nu fungerar det inte
Just nu är det inte såhär jag vill leva


Ogravid

Ja jag hittade just på ett ord. :P Jag vet men jag ha rättighet att få göra så ibland haha. Nä så min mens är bara sen för att skrämma slaget av mig eller nånting. Men just nu iaf så visade testet INGENTING!:):D Jag  vill faktiskt inte ha barn nu, är så MYCKET jag vill göra med Andreas innan det är dags för nåt sånt.
Typ resa, flytta ihop, förlova oss, gifta oss, resa än mer, ha fast tjänst helst på Soldalen. Japp, allt sånt där ska vara i ordning. Och körkort ska jag ha med. Inte behöva vänta på att "pappan" i huset ska köra en. Skulle inte kunna leva så, det är inte självständigt.! Jag tro jag skulle haft tvätt ikväll, men tro jag  tvättar imorgon istället, eller i helgen, för vi ska inte vara här.

schysst!!!!  Nu kan jag andas ut. Och äta lunch haha!


Barnmorskan

Ja jag skulle haft min mens senast den 20:e maj (och nej jag ha ej sagt att det skulle vara läsarvänligt just nu) idag är det den 24, men den är egentligen normalt sett tänkt att komma den 18, vilket nu är en vecka sent. Och inga pengar har jag, så kan inte köpa ett test. Men ska kolla om man kan gå till barnmorskecentralen och få en faktura på testet, bruka inte vara nåt problem.

Vill inte vänta till den 27, kanske till och med den 28:e, för att jag få pengar först då. Tror ju längst inne att det inte är så, att jag bara ha haft detta i tankarna att jag liksom inte kan slappna av därför är mensen sen.Kanske bara tanken att jag har en tid hos MVC kan göra att jag släpper till att börja blöda. För först när jag fått tiden vet jag ju att tanken på en lösning kan börja snackas om. Eller kanske det löser sig alldeles själv. Man kan ju hoppas. Älskling, 700000 kondomer tack.

Jag vet inte om jag är redo för att bli mamma, men inte heller för att göra abort, abort är sjukt jobbigt. Ha redan gjort en den 11 augusti 2007. Då var jag i 9 veckan när aborten gjordes, krävdes ingen skrapning, inget mer än ett konstgjort missfall. Jag dödade den lilla alltså, med flit. Men samtidigt hade jag som sagt inte kunnat ha ett barn då, än mindre med den mannen. Han var mig allt annat än trogen, han var inte snäll, dumpade mig varje helg typ för att sen ta tillbaka mig när kuken stod och ja jag var så kär så ordet nej fanns inte på den tiden i mitt vokabulär. Han är den jag tänker mest på i låten Grenade med Bruno Mars.

Han var nog första killen jag verkligen älskade, tyckte var vacker, var stolt att jag var ihop med. Som jag liksom skulle velat haft allt med. Men på nåt jävla vänster var han ändå inte min livs kärlek. Men jävligt nära.


För er som tycker om mig, håll tummarna att jag inte ska ha smått. Jag är inte redo, det är inte planerat. Ett stort jädra misstag...

Fredag

Första fredagen på månader som inte betyder Andreas. Betyder ensamhet, pluggande, så ska det låta ikväll med chokladglass. Jag valde det faktiskt själv. Jag står tillgänglig som första vikarie att få jobba imorgon om nån blir sjuk. Är så inte fallet,eller vad som efter 16:00 imorgon, så vill jag inte jobba...:) Demens:) Underbart.

Fått mitt vikarieschema 3 veckor över semester nu, på tre veckor cirka 100 timmar.. me like:)

Jag få liksom 69 timmar (minst) i juni. Inte haft så mkt sen januari då jag jobbade 95. Jag ha haft uselt med timmar, men tack vare detta så känns inget idag svårt:)

Puss på er

Bruno Mars

Bästa manliga artisten på uberlänge!
Låten Grenade ha gått varmt bokstavligen i min lilla laptop nu i cirka en timme. dyrbarare text ha jag knappt ens läst i en dyrbar rocklåt. (Älskar 70-90tals rock)

I'd catch a grenade for ya (yeah yeah)
Throw my hand on a blade for ya (yeah yeah)
I'd jump in front of a train for ya (yeah yeah)
You know I'd do anything for ya (yeah yeah)
Oh-oh I'd go through all this pain
Take a bullet straight through my brain
Yes I would die for ya baby, but you won't do the same..

Bruno Mars – Grenade

Paus-----

Hello!
Jag lever, gått ett par dagar sen jag uppdaterade senast. Och det kommer det nog göra numera. Jag mår inte bra. Jag vill inte ta paus helt från bloggen, men jag vill inte känna press heller att uppdatera den. I slutändan är den faktiskt bara här för min skull, sen om du vill läsa eller kommentera är det bara kul! Jag mår psykiskt sett väldigt dåligt nu, varit så ett bra tag. Försökt hålla upp en fasad, försökt blicka framåt, höja blicken över vattenytan. Men det är precis som varje gång jag gör det så kommer nåt förjävligt och trycker mig under vattenkanten. Så vad är det för mening med det hela?

Hur ska jag nånsin kunna visa mitt sanna jag när det hela tiden kommer saker som gör att jag mår så dåligt att jag skulle vilja skjuta mig i min egna fot? Ha inte skurit mig denna gång. Tanken finns där. Men jag vet det är idiotiskt. Liksom ankeln numera ser förjävlig ut sen mitt senaste sammanbrott för två månader sen knappt. Inte kul o bära kjol eller nånting.

Jag vill bara att alla ni vänner vet jag lever, andas. Ser som sagt ingen mening med det. Ser ingen ork att andas. Men antar det finns väl en mening med att jag är här?
Vi hörs när jag orka skriva mer positivt. Andreas kommer garanterat dumpa mig med, vem orka vara ihop med en person som gråter mer än hon ler. Alltid fattig, alltid med sådan ångest att hon aldrig sover en hel natt... Enda nätterna jag somnar tungt är när jag gråtit mig till sömn.

Ha det bra nu!

Lunch

Idag blir det att ställa sig med lunch nu. Jag ska nämligen börja jobba när lunchen idag egentligen börja.. 13-21:30 ska jag jobba men bruka dra över till kvart i på det stället där jag ska vara idag, inne i Borgholm, strömgården. Inte varit där sen mars, så det blir intressant. Vet inte ens vilka brukare som finns kvar, vilka som blivit sämre, bättre och hur mkt personal som har flyttats runt?

Anna startade en bra dikussion på fb idag, var rätt kul att följa (och lägga sig i en bit.) Så det är lite roligt att nån som INTE är vårdbiträde inser hur dåligt betalt vi har och vilket skitjobb vi gör, för jag tro inte ens normala personer som inte gör detta kan föreställa sig hur tungt det är. Främst hur ont man har i fötterna varje dag man kommer hem, hur axlarna trots redskap ändå tar skada. Det är bara verkligheten. På det så ska man ha en så pass låg lön att man inte kan gå o få massage eller hjälp för sina stackars axlar..:( Tack för dikussionen vännen, en bra underhållning såhär på morgontimmarna.

Jag ska som sagt ställa mig med mat nu, jag ska göra en liten låda med nåt mumsigt att ha med sig med. Tror det blir pyttipanna.

Ha en bra dag, hoppas vädret håller för en promenad. Är väldigt ostadigt dock!:(

Vädret igår var väldigt lokalt, kolla vägen;)

Kåldolmar

Är jag verkligen ensam om att tycka om svensk husmankost? Jag åt nyss iaf potatismos och kåldolmar. Gott var det, visserligen halvfabrikat alltihop. Jag tror dock att hade jag haft råd så kunde jag gjort godare kåldolmar själv, dem där är inte såg goda. Gillar att de ska vara mycket färs i liksom och så ska kålet nästan va knaprigt, det går inte på dessa färdiga kåldolmar, de blir liksom bara sladdriga och jobbiga...
Sen borde jag också lära mig att göra en bra grund till såser. Jag får dem liksom inte att tjockna. Testade mkt i köket när jag var sambo, men det var ju just för att jag var sambo. Nån som vill bo med mig?:)

Att laga mat när man är ensam, det är värdelöst. Vem ska säga att det är gott? Eller ge kritik på vad jag kan göra bättre till nästa gång? Ska jag säga sånt till mig själv, visserligen för att jag snackar med mig själv när jag är ensam (är jag totalt själv om att göra det också undrar jag?), men jag skulle aldrig ge mig själv kritik på det sättet, man behöver att nån säger det, f2f.

Så förbannat trött på att bo själv.Helt ärligt. Så jag hoppas sommaren ändra det, att jag ha folk här mer eller mindre hela tiden. Min moster vill ju bo kort här, pojkvännen har ju semester så han hänger nog gärna här med sina vänner, Köpingsvik är ändå ett inneställe då. För ensamheten. Nä jag ha aldrig trivts med den. Jag ser inte susningen. Kanske för jag inte är singel? Då är det så klart smidigt. Men jag liksom, jag kan inte ta hem vem jag vill (vill ej göra heller Andreas duger bra!). Är jag ensam om det också? Att vantrivas själv? Samtidigt vet jag ej om jag vill bli sambo nu, vill bara ha folk närmre så jag kan umgås...




Helgen har varit bra annars... tillbringade gårkvällen med ESC med Christopher Frosthis. Första bilden.Halva helgen i övrigt umgicks med min smörsprutande ÄlsklingsAndreas. Och nu sista dagen tillbringas själv med en omotiverad ensam och uttråkad Kattis...:( Och tredje plats efter fruktansvärt dåliga ITALIEN var väl okej, men Italien borde inte kommit före oss. Fy fan!

Tillbaka

Sa ju det! Blogg.se hade ett driftfel. Men nu är jag tillbaka. Saknat mig? Nu har ytterligare en fredag med massa kärlek kramar, skratt o fjanteri flytit under bron. Jag älskar honom. Sällan känt så efter sådan "lång" tid. Jag ha ju aldrig lyckats behålla en kille mer än 1,5 år... Men haft två så långa förhållanden visserligen.

Ikväll kommer min kära vän Christopher, vi ska se Eurovision Song Contest (ESC) och självklart så pickar hjärtat lite för våran vackra underbara Eric. Sådan scennärvaro. Sen kan man tycka vad man vill om låten, men Europa gillade den ju iaf, skönt att vara i final! Love it!

Nu ska jag chilla vidare, är i Rälla (är oftast det efter Andreas åkt för att det liksom gör lite ont att sitta själv direkt efter, saknar honom som mest då)

Livet är bra nu, även om jag är fattigast av alla människor i Sverige just nu typ. Men livet är ändå gott. Och han är fin, Toffe i mitt liv som bästa vän, så som det ska vara, och alla mina vänner mår bra och skaffar barn hit och dit, kul kul!

fungerar ej

blogg.se har problem för inget jag skriver syns

Huvudvärken växer!

Sådär lagom till att jag snart ska leta mig ner till bussen emot Borgholm och praktiken så dunkar huvudvärken som fasen och jag kommer ingenstans. Vill bara lägga mig ner och gråta. Hur kan en dag som började så bra sluta med tårar och värk? Men kanske är det "somliga straffar gud med detsamma" som gäller för mig?
Jag kan inte direkt ta varför jag haft en bra morgon här, men låt mig säga såhär, det var det bästa jag gjort på länge för mig själv, men samtidigt sämsta. Bra matematik va?

Jag ska försöka släpa mig till min andra dag på praktiken. Veta att jag ska gå hem i kväll lockar ungefär sådär lagom mkt som att klappa på en hårig spindel:P Alltså inte alls.

Jag önska jag öppet för nån kunde berätta vad som snurrar i min skalle. Imorgon är det fredag. Andreas. Japp, nästan börjat bli rutin nu. Film, mys. Rutin. Suck. Anta det inte alltid känns rätt? Antar att nyhetens behag lagt sig till rätta och nu kan jag börja se honom med mer granskande ögon. Nä vi ha inte mycket gemensamt. Det ha jag sagt från dag ett. Ibland är olikheter bra, men nåt två personer emellan måste också vara likheter, att man kan vara sig själv med den personen. Inte dömas, inte vara orolig för o säga fel om man bara säger vad som är i tankarna. Andreas, det är jag med dig. Jag talar ALDRIG med dig om hur jag känner. Det känns inte rätt nånstans, men du ha skapat det själv genom att jag ha försökt och då ha det blivit missförstånd och jag ha fått stå med hundhuvudet. Och nej jag är inte alltid världens bästa talare.

Confused? Näe vadå vad menar ni?
Fick aldrig svar på jobbiga meddelandet igår, hon svarade på ALLT förutom det!

Har du nånsin?

Har du nånsin suttit med lite magont för en fråga du nyss ställde som du inte är hundra på att du egentligen vill ha svar på? För skulle svaret vara ärligt eller det du misstänker så vet du att din värld vänds upp och ner? Ha du nånsin frågat nåt för att sen ångra dig och när du få svaret bryta ihop inombords, men le på utsidan?

Jag gjorde precis detta. Varför? För jag antagligen inte är starkaste lysande stjärnan på himlen. Undrar bara hur vanligt det är, för jag gör det rätt ofta. Just nu typ, innan dess i lördags till Andreas, innan dess till mamma och så vidare. Varför gör jag så? Alltså lovar jag gillar inte svaren om dem är av den hemska sorten, jag mår så illa av dem ibland att jag skulle bara vilja lägga mig under närmsta tåg. Ändå så fortsätter jag. För när svaren blir vad jag vill höra så är jag så lycklig att inget på en stund kan få ner mig på jorden. Kanske är det därför? Som en dålig drog, ena sekunden kan man bli hög, nästa så låg att man inte ser nåra vettiga utvägar.

Ställde en sådan fråga ikväll, till en av mina bästa vänner. Men jag är inte säker på att jag vill ha svaret. Men samtidigt så vill jag veta. Åh! Ångest. Som tur är har hon inte svarat. Eller som otur är? För nu bygger jag upp egna tankar om vad svaret kan vara. Men om det är vad jag tänker så kommer det vända upp o ner på hela min tillvaro, hela mitt liv och döda rätt mycket som jag gillar just nu. Var så säker. Men samtidigt, jag kan inget stoppa inget hindra bara försvinna.

Usch alltså det snöade och låg 1,5 cm på MARKEN när vi nådde Valdermarsvik igår på hemvägen. Alltså det snöade så mkt att man inte så vägen.  Den 3 maj. Ja det är ju verkligen det man vill åka igenom då? Tror inte det, jag började nästan gråta. Ja han med förresten. Haha peppade ingen av oss. Men när vi väl nådde Kalmar så var det sol i den vackra staden. Hemma bäst borta värst. Eller?


Dålig bild men tagen i farten från bilen... USCH!

3 maj

Och på sina ställen i Sverige tycks det snöa igen. Det snöade ju kortvarit typ 20 minuter här igår, men det var hemska 20 minuter vill jag lova. Som tur var så la det sig inte, tror marken inte är tillräckligt kall längre för att ta emot moder jords snöande. Men hemskt ändå. 3 maj och när jag vaknade runt 06:30 ja då var det två minus grader ute. Vem har sagt att det är okej?

Nu ska jag äta äggmackor, se på lite klipp på youtube nån halvtimme sen göra mig i ordning, ska gå hemifrån typ 8:55 fast bussen nästan går 20 minuter senare än så, men ska in omkring affären och ta ut pengar så jag kan finansiera buss. Jag ska ju till Norrköpinget idag med Christopher:) skriver mer när jag kommit hem:)

Blonderad

Garnier Nordic Essentials är faktiskt bra... Se själva:)


Se ganska naturligt ut tycker jag inte för vitt!:) Nu ska bara solen komma fram mer så folk verkligen tror det är solblekt är ju snorkallt här. snöade idag:(


Norrköping

Imorgon så blir det en biltur med min bästaste bäste killkompis till Norrköping. Han ska byta fälgar och ville ha ett trevligt sällskap, thats me! Och den kompisen är självklart Toffe. Så jävla skönt så ni anar inte att kunna umgås med honom som vem som helst. Så glad att vi hittade tillbaka till den där vänskapen vi hade innan samboskap, innan kärleksstrul o bråk. För han var även på den tiden min bästaste bäste vän.

Så skönt o se nåt annat än Kalmar, Öland o Nybro.  Så trevligt att åka bil för han kör alldeles fantastiskt bra.:) (det gör visserligen Andreas med för sin ringa ålder)

Så imorgon 09:11 ska jag åka buss in till Kalmar och möta upp mr Frosth för att sedan nästan direkt fara. nu ska jag ställa mig o färga mitt hår :) ska bli blondare i hårbotten bara, ingen stor big deal.

Och btw, samtalet med min chef idag gick över förväntningarna!:)



Ha en bra kväll kära läsare...:)

RSS 2.0